Midhat Ajanovic bokpresentationer I Sarajevo

Den 15 februari presenterades roman ”Karolina Lotmans två män” av författare Midhat Ajanovic i Sarajevo i Media Center. Boken publicerades av Ibis Grafika från Zagreb. Om boken har berättat  författare själv,  förläggare Sasa Krnic och  Boro Kontic från Media Center. Presentationen uppmärksammades ganska mycket i bosniska medier.

Prvi bosanskohercegovacki sajam knjige 3 i 4 mart 2018

Sajam ce okupiti pisce i ljubitelje knjige koji zive i rade u Skandinaviji. Tema sajma je Knjiga i dijete.

Gosti sajma su Simo Esic djeciji pisac i izdavac i Fahrudin Kucuk djeciji pisac nominiran za Astrid Lindgren nagradu i osnivac Festivala za djecu u Sarajevu.
Pored navedenih u sklopu sajma ce se odrzati i paneldiskusija na temu knjizevnost u dijaspori i priblizavanje knjige na maternjem jeziku djeci koja zive izvan domovine. Za djecu posebno pripremamo lutkarske predstave, radionice i jos puno toga zanimljivog.
Organizatori: NBV, Una förlag, Radio Gbg te Forum integracijskih inicijativa.

Ulaz  50 kr za odrasle a za djecu do 15 godina besplatan ulaz. Dobro dosli.

Ajans bokpresentation på Biskopsgårdens Bibliotek

Den nya boken av Midhat Ajanovic  presenterades på Biskopsgårdens Bibliotek i fredags den 10-de november. Ajan berättade även om sina andra romaner, sitt sätt att skriva och på ett väldigt tydligt sätt fick besökarna få bild om detta som Ajans romaner handlade om. Kvällen arrangerades av Biskopsgårdens Bibliotek , NBV i samarbete med Una Förlag.Det var den första presentationen av Ajans senaste boken Karolina Lottmans två män  men några nya presentationer är  redan bokade i andra delar av Sverige men även utomlands.

 

Ord & toner med Emira Velic Sundkvist och Adem Fajkovic

Emira Velić Sundkvist är mångsysslare. Hon är översättare men skriver dikter för barn, teaterpjäser och sjunger. Hennes dikter är tonsatta av Adem Fajković musiklärare som driver sin egen musikskola i Köpenhamn.

De två kommer att gästa Göteborgs Litteraturhus. Deras Ord och toner kommer att fylla den mörka höstenskväll med värme.

Tid fredag den 27 oktober 2017, kl. 18.00
Plats Göteborgs Litteraturhus, Heurlins Plats 1
Pris Fri entré
Arrangörer NBV Väst och Una Förlag

Karolina Lotmans två män/ Dva muza Karoline Lotman

En ny bok från Una  förlag har sett dagsljus. Det handlar om en deckare under titel ”Karolina Lotmans två män” av Midhat Ajanovic. Det är hans åttonde roman. Boken är skriven och publicerad på bosniska.

Handlingen i romanen utspelas i en lugn förort i Göteborg. Karolina Lotman, en konstnär som arbetar med digital 3D-teknik, har skapat ett nytt videospel får vilket hon har fått ett ansenligt arvode. Hon lever i ett så kallat polyamoriförhållande med två män. Den ene är Simon, vars yrke är odefinierat, medan hennes andra man Harald jobbar som journalist på en lokaltidning.En morgon hittas Karolina förgiftad i sin lägenhet.Läsaren följer två parallella utredningar om Karolinas död, en som leds av Karolinas nyfikna grannar, paret Mirela och Enver, som på samma gång är berättare i romanen.I den andra utredningen möter vi polisinspektör Dahlin som misstänker två änklingar, men även Mirela och en annan granne, Jacob, som visar sig ha varit kär i Karolina.

Kritiken av den moderna civilisationen och vår postmoderna livsstil genomsyras av surrealistisk humor och ironi, nostalgi, betraktelser om matlagning, litteratur och modern konst, men framför allt av kärlek till människor, djur och livet som sådant.

Midhat ”Ajan” Ajanović är högskolelärare i filmvetenskap och författare född i Sarajevo 1959, som sedan 1994 bor och arbetar i Göteborg. Som en ung författare lovade han till sig själv att en dag skriva en deckare. Med denna bok är detta löfte uppfyllt.

Chris Landreth är en välkänd amerikansk konstnär och animatör som bor i Toronto sedan mitten av 1990-talet. År 2004 vann han en Oscar får sin animerade film Ryan.

Dva muža Karoline Lotman

Nova knjiga u izdanju izadavacke kuce Una je ugledala svjetlo dana. Radi se o kriminalistickom romanu Dva muza Karoline Lotman, Midhata Ajanovica. To je Ajanovicev osmi roman.

Radnja romana smještena je u mirno naselje u predgrađu Göteborga. Karolina Lotman, umjetnica koja radi sa računalnom 3D-tehnikom, kreirala je novu video-igru za koju je dobila značajan honorar. Ona živi u takozvanoj zajednici poliamori sa dva muža. Profesija prvog muža, Simona, je nedefinirana dok je drugi muž, Harald, novinar lokalnog dnevnika.

Jednog jutra Karolina je nađena otrovana u njenom stanu. Čitatelj prati dvije paralelne istrage Karolinine smrti, jednu koju vode znatiželjni Karolinini susjedi, bračni par Mirela i Enver, koji je istovremeno u ulozi pripovjedača. Drugu istragu vodi policijski inspektor Dahlin koji sumnjiči dvojicu udovaca, ali takođe i Mirelu i još jednog susjeda, Jakoba, za kojeg se ispostavlja da je bio zaljubljen u Karolinu.

Kritika savremene civilizacije i postmodernog životnog stila u ovom rukopisu prožeta je nadrealnim humorom i ironijom, nostalgijom,  kontemplacijama o kulinarstvu, literaturi i modernoj umjetnosti, ali prije svega ljubavlju za ljude, životinje i život kao takav.

Midhat Ajanović je profesor filmologije i pisac rođen u Sarajevu 1959. koji od 1994. živi i radi u Göteborgu. Kao mlad autor sebi je obećao da će jednog dana napisati krimić. Ovom knjigom to je obećanje ispunjeno.

Autor crteža za korice Chris Landreth poznati je američki umjetnik i animator koji od sredine 1990-tih živi u Torontu. Dobitnik je nagrade »Oskar« 2004. godine za svoj animirani film Ryan.

Muharem Bazdulj 29 septembar kl. 18 på Litteraturhuset i Göteborg

Muharem Bazdulj gostuje u Geteborgu i predstavit ce svoj knjizevni rad 28 septembra u 18 sati u Litteraturhuset (Järntorget) Heurlins Plats 1 b u organizaciji izdavacke kuce Una Förlag i NBV.

”Bosanskohercegovački novinar, prevodilac i književnik. Rođen je u Travniku, diplomirao je na Filozofskom fakultetu u Sarajevu engleski jezik i englesku i američku književnost. Književne i publicističke tekstove objavljuje u časopisima i listovima: Abraham, Dani, Iza, Lica, Oslobođenje (Sarajevo); Kolaps(Mostar); Divan (Travnik); Reporter (Beograd–Banjaluka); Vreme (Beograd); Feral Tribune (Split); Novi Omanut, Pontes, Zarez (Zagreb); Bal Canis (Ljubljana); Forum, Naše Pismo (Skopje); World Press Review (New York). 
Član je uredništva časopisa za teoriju, kulturu i vizualne umjetnosti Tvrđa (Zagreb).
Knjige su mu prevedene i objavljene i na njemačkom, engleskom te poljskom jeziku, a priče i eseji na još desetak jezika.
Prevodio je eseje Paula Austera i Salmana Rushdieate poeziju Josifa Brodskog, Philipa Larkina, Williama Butlera Yeatsa i Richarda Wilbura.

Dobro dosli

Författarkväll med Muharem Bazdulj

In memoriam: Boris Micanovic

Bibliotekarie, översättare och bokälskare Boris Micanovic gick bort. Den 15 september begravdes han på Västra Kyrkogården i Göteborg.

Beväpnad med sina enorma andliga förmågor, en obotlig optimism och insikten om att meningen med litteraturen är att vidga synfältet och hjälper människor och kulturer att möta varandra var Boris en enmansinstitution. Han presenterade en stor del av det bästa inom sydslaviska litteraturer till svenska läsare. Först som bibliotekarie var Boris ansvarig för inköp av litteratur på sydslaviska språk och senare översatte han tillsammans med frun Elisabeth Knutsson många viktiga författare som Mirko Kovac, Tin Ujevic, Camil Sijaric, Danilo Kis, Filip David, m fl. Det senaste som tandemparet Knutsson-Micanovic översatte var ”Juden som inte bad till Gud på lördagar och andra sefardiska berättelser” skrivna av det bosniskjudiska geniet Isak Samokovlija.

Boris var övertygad om att bara kulturen var en bestående tyngd. Andra saker som många tror är viktiga liksom ideologier, politiker, gränser… var förgängliga och för honom helt obetydliga.Till hans hemland Montenegro återvände han aldrig fysiskt men han var expert för dess litteratur och kunde många böckerna utantill. Språket och kulturen var hans kontakt med hemlandet. Eller mera precis, det VAR hans hemland som han aldrig lämnat.

Han var också en reseälskare. Tillsammans med Elisabeth reste han till många historiska och kulturella platser och det var oerhört intressant att lyssna på deras reseberättelser och beskåda bilderna som de tog på de platserna.

Boris var även en passionerad recitatör. Han kunder recitera långa dikter och citera författare i långa stycken. Medan han reciterade tittade han på betraktaren med det oförglömliga, intensiva uttrycket.

Men för oss var Boris framförallt en beundrad och respekterad vän.

Vår relation med Boris var inte grundad på något professionella intresse. Vi har aldrig samarbetat på något gemensamt projekt. Vi hade inga sådana planer heller.

Det var vänskap och respekt som förenat oss.

Farväl kärra vän.

Neke osobine romanesknog postupka Midhata Ajanovića 

Pise Dr. Izet Muratspahic

Midhatu Ajanoviću Ajanu pripada jedno od vodećih mjesta među našim stvaraocima koji žive, pišu i objavljuju na ovim prostorima. Ovaj višestruko nadareni i široko obrazovani autor u proteklom periodu realizirao je vrlo zapažen opus, kako u Bosni i Hercegovini prije rata, tako i u iseljeništvu, gdje živi posljednjih dvadeset i dvije godine. Doista je teško pobrojati sve oblasti i discipline kojima se bavio (i bavi) Ajanović, a da se nešto ne zaboravi. On je pisac, profesor filma, karikaturist i filmski autor, a uz to bi se moglo dodati još nekoliko oblasti u kojima se okušao i iskazao.
Međutim, ovaj put ću se ograničiti da govorim samo o njegovom romanesknom stvaralaštvu i nekim osobenostima njegovog stvaralačkog pristupa građenju romanesknog diskursa. Mislim da se može pratiti izvjesna razvojna linija kroz analizu njegovih ranijih šest romana i ovog kojeg danas ovdje prezentiramo, a nosi znakovit naslov Time Lapse.
Sa dolaskom u Švedsku 1994. godine, tačnije u Göteborg, gdje mu je već živjela porodica, Ajanović se u velikoj mjeri usredsređuje na književni rad. Mada nastavlja kontinuirano sa ranijim oblicima stvaralačkog izraza, filmom i karikaturom, Ajanović se u dijaspori počinje baviti i književnim radom. Štaviše, često naglašava da je to njegov osnovni interes. Opredjeljuje se za najsloženiji književni žanr, roman, koji jedini može u sebi asimilirati sve druge žanrove, i u proteklom vremenu objavljuje sedam romana: Jalijaš (1998), Gađan (1999) Useljenik (2000), Portret nacrtan ugljem i kišom (2001), Katapult (2003), Salijevanje strave (2010) i Time Lapse (2016). Većina od njih imala je izdanja kod više izdavača u Švedskoj, BiH, Hrvatskoj i Srbiji, a neki su prevedeni i objavljeni i na švedskom jeziku.
Dakle, romanesknu avanturu Ajanović je započeo 1998. godine svojim prvim romanom Jalijaš, koji je tada pobudio prilično veliki interes, kako svojom tematikom, tako i strukturalnom specifikom. Doista, Jalijaš je dinamično i pitko štivo, tzv. žanrovski roman, u kojem dominiraju elementi ratnog, avanturističkog i kriminalističkog diskursa sa naglašenom dinamikom radnje koja prevladava misaone i simbolično-idejne aspekte.
Nakon ovog romanesknog prvijenca, Ajanović objavljuje »naučno-fantastičnu priču« Gađan (1999), jedan prijemčiv i interesantan nedug rukopis u kojem plijeni lapidarnost i iskrenost jezičkog izraza i vješta stilska igra realnosti i fantazije. Taj trend u izvjesnoj mjeri može se pratiti u još nekim Ajanovićevim diskursima.
Treći Ajanovićev roman, pod naslovom Useljenik, objavljen je 2000. godine. U njemu je uočljiv piščev uspon u romanesknom izrazu, kako u izražajnom postupku, tako i u stilsko-tematskoj raznovrsnosti. Posebno imponira autorovo traganje za najefikasnijim povezivanjem sadržaja i forme romanesknog diskursa, gdje uz pomoć kompozicionih rješenja retrospekcije i spajanja različitih motiva nastoji ukazati na kompliciranost čovjekove sudbine, te da se u zbilji ljudski životi pojavljuju u reljefnijem i kompleksnijem vidu nego se to nama čini. U dobroj mjeri zahvata se i sudbina naših ljudi u iseljeništvu. Ajanović se stiski sve više osamostaljuje i postiže prepoznatljivu posebnost, a tematski postepeno pomjera od bosanski lociranih tema do onih koje su premještene u dijasporu i život u novostvorenim uvjetima. Taj široki vremenski i prostorni ambijent u kojem figuriraju njegovi likovi nastavit će se kasnije, s tim što će u posljednjem romanu prerasti u pravi konglomerat i preplitanje zbivanja, likova, vremena, prostora i sudbina.
U četvrtom Ajanovićevom romanu Portret nacrtan ugljem i kišom (2001) najveći dio zbivanja dešava se u duši glavnog junaka, naratora, Crtača, čija intelektualna i duhovna kompleksnost, sa mnoštvom nepoznatih »ja« u istom tijelu, pokreće lavine emotivnih i asocijativnih tokova koje pisac prati, a koje su zapravo vječna borba pomirenja unutarnjih protivrječja nastalih iz utjecaja osobnog temperamenta, umjetničkih sklonosti, kompleksa djetinjstva i ljubavi prema djevojci koju gaji protagonist ovog romana.
Peti Ajanovićev roman, Katapult (2003), ima slične osobine žanrovskog romana – trilera, sa primjesama elemenata drugih romanesknih postupaka. Čini mi se da je u recenziji hrvatskog izdanja Katapulta Julijana Matanović vrlo lucidno determinirala jednu od glavnih osobina ovog romana, ali i kompletnog romanesknog stvaralaštva Midhata Ajanovića sljedećim riječima:
»Četrdeset poglavlja romana složeno je logikom filmske montaže. Ona vrijedi i na razini izražajnoga, ali i na razini tematskog sustava romana. Pripovijedanje razdijeljeno u narativne blokove koncentrirane oko glavnog junaka unutar bloka, indicije koje upućuju na povezanost pojedinih aktera i njihovih sudbina, zajednička nit koja žanr drži na okupu, struktura priče temeljena na nizanju slika, sve to može podsjetiti na niz celuloidnih kvadratića koji u protoku i vrtnji nudi priču« (Julijana Matanović: »Tamo gdje život postaje karikatura«, Katapult, »Hrašće«, Drenovci, 2003, str. 214.).
Šesti Ajanovićev roman Salijevanje strave (2010) je vrlo obiman i hibridan rukopis, na oko 400 stranica, u kojem Ajanović nastavlja eksperimentirati romanesknom formom, maksimalno koristeći mogućnosti koje pruža roman kao najkompleksniji književni žanr.
Ajanović je u ovom romanu nastojao da, kako sam kaže, zamrzne vrijeme pretkraj osamdesetih godina prošloga vijeka u Sarajevu, bazirajući svoje literarno istraživanje na promjeni identičnih urođenih genetskih struktura njegovih junaka, izazvanoj njihovim različitim nacionalnim pripadnostima i transformacijama koje slijede. Karakterističan je tu i centralni ženski lik, Una, dobra vila iz slavenske mitologije, koja tretmanom salijevanja strave pomaže junacima u trenucima njihovih slabosti i neodlučnosti.
Na koncu, roman Time Lapse sublimira na neki način njegove ranije romaneskne postupke, ali u tematskom i stilskom postupku donosi i niz inovacija. Nije u pitanju samo interesantna priča, galerija likova, analiza vremena i usud bosanskog čovjeka, nego i kompleksniji strukturalni okvir, razigraniji mozaik kompozicije i vještiji pristup liku i detalju koji plijeni čitaočevu pažnju i proširuje njegova misaona lutanja. U ovom romanu Ajanović je, koliko se meni čini, uspio u velikoj mjeri kontrolirati uticaj drugih njegovih interesa i znanja. Tu prvenstveno mislim na njegova znanja o filmu i interes za tu temu. U novom romanu je inkorporacija filma u književno tkivo svedena na funkcionalnu mjeru i služi razvoju romaneskne radnje i autorovom stvaralačkom postupku. Prateći fragmentarno tri generacije jedne bosanske porodice, Ajanović uspijeva da predoči čitaocu svu zlehudost sudbine jednog naroda, ne zaboravljajući pri tom da izvrši smjelu vivisekciju u smisao čovjekovog postojanja uopće.
Na kraju, mislim da će osposobljen čitalac uživati u romanu Time Lapse Midhata Ajanovića i dugo nakon pročitane posljednje stranice razmišljati o pitanjima koje on pokreće.

Dr. Izet Muratspahić

Poesipicknick 24 augusti 2017

Una Förlag har genomfört ännu ett lyckat samarbete med Frölundabibliotek och NBV.

Poesipicknik organiserades andra år i rad med poeter som läste sina dikter på olika språk så vi kunde lyssna på persiska, bosniska, spanska, kroatiska, kurdiska och arabiska dikter. Det var poeter Enisa Popovic Cengic, Homeira Tari, Belma Omeragic, Jawhar Jalal, Angelica Riquelme och Ljubomir Djurovic som hade en jättefin uppläsning av sina dikter.

Allt kryddades med musiken från Karavan en grupp som spelad persisk, kurdisk, afgansk och turkisk musik. Publiken lyssnade och njöt men även på slutet började dansa ner Karavan började spela. Roligt var det.

   

   

   

  

”Gadjan” och ”Tragovi u sjevernoj zemlji”

Una förlaget har gett ut två nya  böcker, en poesibok ”Tragovi u sjevernoj zemlji” av Enisa Popovic Cengic och en novell ”Gadjan” av Midhat Ajanovic.

Enisa Popovic Cengic är född 1951 i Görazde, Bosnien.  I sina dikter och berättandet  återvänder Enisa ofta till sin barndom och tiden som hon har tillbringat i Bosnien. Från 1993 bor Enisa i Sverige där hon jobbar som modersmålslärare. På fritiden skriver hon poesi och prosa. Intresse för konst har hon alltid haft och hennes händer har skapat jättefina och färgrika bilder  och skulpturer. Enisa har också spelat flera ljudböcker. Tragovi u sjevernoj zemlji är hennes sjätte bok med 57 dikter.

enisa-tragovi-1

Midhat Ajanovic Ajan är född i Sarajevo, Bosnien, där han studerade journalistik och animation i Zagreb Kroatien. Från 1993 bor han i Göteborg. Han jobbar som  lektor på Högskolan i Väst  som filmpedagog. Ajanovic är en väldig produktiv författare. Förutom skönlitteartur (han skrev 6 romaner) skriver han också faktaböcker om film och animation.  Gadjan är en humoristisk SF novell som nu kommer ut u  sin tredje upplaga.

ajanovic-gadjan-1

Beställning av böcker kan man göra på mailadress una@comhem.se.